torsdag 8 september 2011

Reciprok undervisning - modell för läsförståelse

Reciprok undervisning (Reciprocal Teaching, RT)utgår från forskarna Palinscar & Browns studier.

De önskade hitta ett undervisningsprogram som hjälpte svaga läsare genom att göra som ”expertläsare gör” för att kontrollera sin förståelse. Denna metod har visat sig framgångsrik och utvecklande för både svaga och goda läsare. I testperioden ökade läsförståelsen från 10% till 85% hos eleverna.
Metoden bör nyttjas regelbundet i undervisningen, ca 2ggr veckan under hela skoltiden.

Reciprok (ömsesidig undervisnig)innebär att lärare och elev turas om att vara samtalsledare i smågrupper, en vägledd diskussionsteknik där den som är lärare synliggör omedvetna processer genom att undervisa om dessa.

Fyra huvudstrategier används i metoden, dessa är:

• Att förutspå handlingen/ställa hypoteser
• Ställa egna frågor
• Klargöra otydligheter
• Sammanfatta texten med egna ord

En elevvänlig tolkning av metoden för mindre barn:

1. Spågumman Julia ( förutspår- kommer att handla om..jag tror…)
2. Nicke Nyfiken (ställer frågor- varför…, vad vet jag om…)
3. Fröken detektiv (klargör otydligheter- vad betyder ordet…, vad menas med…, jag förstår inte…)
4. Cowboy-Jim med lasso ( fångar in det viktigaste- vad kan jag sammanfatta redan nu, kan jag lägga till förkunskaper)

Från Barbro Westslunds bok Att undervisa i läsförståelse

Film som går igenom de fyra huvudstrategierna för metoden samt visar hur metoden används för lite yngre barn. Filmen är i två delar, ca 7 min per film.





Film som visar äldre elever som använder metoden.


13 kommentarer:

Inga-Maj Eliasson sa...

Jag har sett filmerna, men jag förstår inte om eleverna har läst texten i förväg ellr är det första mötet med texten när de sitter runte bordet och ska göra hypoteser och förutspå handlingen?
Dessutom undrar jag om inte detta är en metod för lite äldre barn, typ åk fem, sex. Hur gör man med yngre elever? Vilken metod använder man då?

Annika A Davidsson Fil. mag. i specialpedagogik/ it-pedagog sa...

Varför tänker du Inga-Maj att metoden skulle vara svår att använda för yngre barn?

Inga-Maj Eliasson sa...

Nja, jag bara undrar om den är prövad på yngre barn. De måste ju förstås vara läskunniga. Jag kommer själv att testa metoden i åk 5. Min första och största fråga gäller dock om eleverna ska läsa texten tyst för sig själv innan man kör "rundan". Det framgår inte av filmen eller av boken.

Annika A Davidsson Fil. mag. i specialpedagogik/ it-pedagog sa...

Jag vet att metoden varit framgångsrik på både ordinär skola och särskola och tror absolut att den kan användas för yngre barn. Kan inte barnen läsa själva ännu kan man göra diskussioner utifrån lärarens högläsning.
Att förutspå kan vara att för läsningen fundera på vad man tror boken ska handla om, se på rubriker, bilder, genre, huvudideer osv. Även efter ett kapitel kan man förutspå vidare.. Ja, så tänker och tolkar jag detta. Vore intressant att höra hur ni andra uppfattar det.

Helena Eckeskog sa...

Hej!
Jag tror att speciellt grundidéerna från RT (förutsäga, klargöra, fråga, sammanfatta) kan användas i alla årskurser. I åk 1 kan detta arbete ske vid alla former av högläsning och även bestå av lärarledda gruppsamtal men också vid läsning med esnkilda elever.

Anonym sa...

Idag har jag introducerat RT i en åk 5. Kände mig lite nervös och osäker först, men det gick bra. Eleverna mottog det med intresse. Jag inledde med att förklara vad läsförståelse används till och visade figurerna som jag gjort bilder till och förstorat upp. Berättade vad varje figur representerade.Sedan såg vi tillsammans den första filmen som finns på bloggen. Den är visserligen på engelska men eftersom det är en klass femma så gick det bra att förstå. Sedan hade jag lånat boken "Blomsterkungen" som finns som exempel i Barbro Westlunds bok. Vi gjorde först en "Spågumma" och tittade på bokens framsida, läste baksidetexten och eleverna fick gissa vad boken skulle handla om. Sedan läste jag högt första sidan samtidigt som jag hade texten på bildkanonen så eleverna kunde följa med. Stannade vid varje stycke och så gjorde vi en "Nicke Nyfiken". Vilka nya ord och begrepp finns det? "Detektiven Maja" fortsatte med att förklara orden. Slutligen gjorde vi en "Cowboy-Jim" och sammanfattade texten. Det fungerade bra och nästa tillfälle ska eleverna få figurerna som bokmärke och vi kommer att sitta i grupper och träna på de olika stegen. Känns kul! Skulle nog inte gå så snabbt fram om det inte vore en femma. Meningen är ju att introdudera ett steg i taget.

Inga-Maj Eliasson sa...

Oj då! Jag är inte anonym! Det råkade bara bli så. Var för snabb att publicera

Anonym sa...

Hej!
Jag läser till speciallärare och vill i mitt examensarbete göra en interventionsstudie i Reciprocal Teaching i år 4 (är även öppen för andra årskurser). Jag vill se om/hur elevers läsförståelse gynnas av RT. Intressant är att se om/hur svaga respektive starka läsare gynnas. Funderar på att göra elevintervjuer samt studera elevernas samtal kring texter före och efter studien. Jag vill dock även använda något slags skriftlig läsförståelsetest före/efter.
Den stora frågan är dock: Hur ska jag göra förtest samt eftertest? Vad ska jag använda?
Funderar på DLS läsförståelse. Här finns dock bara ett test (inte som i läshastigheten 2 olika). Om man gör samma test både före och efter borde de väl komma ihåg testet? Funderar på egna texter, men vill gärna använda något utprovat som är standardiserat. Är det någon som har några tankar? / Maria R

Inga-Maj Eliasson sa...

Jag funderar i precis samma banor som du. Hur mäter man effekten av insatserna? Att använda samma test kan ju omöjligt vara tillförlitligt. Två olika test som riktar sig till samma ålder är kanske bättre, typ DLS och Ängelholmsprovet, men jag vet inte. Förmodligen är det ett mer långsiktigt arbete med formativa bedömningar som är bäst.

EE sa...

Det här får mig att tänka på
vägledd läsning och kiwimetoden.
Om ni googlar hittar ni bland annat hur Raus Planterings skola i Helsingborg använder sig av vägledd läsning från förskola till år 6.
Ann-Marie Körling har både bloggat och skrivit en bok om kiwimetoden.

Anonym sa...

Finns det andra böcker än Westlund där man kan läsa om detta? Vill ha mer info än vad boken ger!

Helena Eckeskog sa...

Ja, det finns det. Jag nämner några titlar här:
Stensson "Mellan raderna"
Reichenberg "Vägar till läsförståelse"
Ann-marie Körling "Vägledd läsning"
Keen- Zimmerman "Tankens mosaik"
Hajer- Meestringa "Språkinriktad undervisning".
Lycka till hälsar Helena

Anonym sa...

Hej,
jag har en fundering på en variant. Slöjd årskurs 7. Funderar på om jag skulle kunna göra så här: Jag har genomgång på ett nytt arbetsområde och varje gång eleverna hör ett ord på t ex ett verktyg som de inte känner igen får de skriva ner det. De elever som jag ser inte skriver ner får hjälpa till att förklara innebörden för sina klasskamrater, då kan de elever som behöver anteckna innebörden. Jag repeterar det som eleverna har gett som förklaring och fyller i där det behövs. Ska jag ta förklaringarna direkt eller ska vi ta alla ord på slutet? Jag tror att detta sätt skulle kunna öka elevernas kunskap och samtidigt ge en hjälp för vissa elever inför planering och utvärdering av sina slöjdföremål.

Med vänlig hälsning
Malin